Jag kommer inte att tända ljus!

Jag har bestämt mig. Jag kommer inte att tända ljus.

När en präst av någon anledning ska intervjuas i TV händer varje gång samma sak.

Innan själva intervjun får vi se prästen i kyrkan. Och vad gör han? Jo, han går fram och tänder ett ljus vid altaret. Ingen annan syns till. Kyrkan är öde och tom.

På detta sätt presenteras nästan alltid en präst av TV. En präst är en person som alltid finns i kyrkan och vars huvudsakliga uppgift är att tända ljus!

Om jag någon gång skulle bli intervjuad i TV (jag hoppas det aldrig händer) kommer jag att totalvägra. Jag kommer inte att tända ljus.  

Men det är inte bara TV som tycker att det är ett måste att tända ljus när det ska handla om Gud. Så snart det är dags för andakt ska det tändas ljus. Att tända ljus blir som ett slags ”På-knapp”: Nu är Gud här. När sedan andakten.. bönestunden avslutas blåses ljuset ut. Gud blåses ut! Vi har tryckt på ”Av-knappen” och återgår till det vanliga livet: ”Så var vi klara med Gud för den här gången!”

Vi kanske behöver öva oss i att ha andakt utan att tända ljus!

Det kan säkert kännas lite osäkert och avigt till att börja med, men jag är övertygad om att efter en månad eller två kommer andaktsstunden att fungera alldeles utmärkt utan vi tänder ljus. I själva verket kommer det att fungera bättre! Det är jag övertygad om. Vi tvingas inse att Gud är inte en ceremoni, någonting vid sidan av mitt vanliga liv. Efter en andakt är det inte så att jag då återgår till mitt vanliga liv. Nej. Jag har ju aldrig lämnat det! Jag har inget ljus att blåsa ut. Det finns ingen ”Av-knapp”. Gud är fortfarande kvar. Livet med Gud fortsätter. Det där livet som vi kallar för vårt vanliga liv.

”Be ständigt” uppmanar oss Paulus i 1 Thessalonikerbrevet (kapitel 5, vers 17). Just detta bibelord säger oss att det finns inte någon ”Av-knapp”. Det finns ingen tydlig gräns mellan att Nu ber jag och Nu ber jag inte. Men jag kan här och nu känna ett lugn med Gud.  I mitt varje andetag finns Gud med: ”Every breath you take / Every move you make / Every bond you break /Every step you take / I'll be watching you / O can't you see ..” (Sting)